The New York Times i tryckt format – fast på webben

Den amerikanska dagstidningen The New York Times grundades 1851 och lanserades på webben 1996. Med 30 miljoner unika läsare varje månad är The New York Times webbupplaga en av USA:s mest populära nyhetssajter. Webbplatsen är fullmatad med information och erbjuder både bredd och djup i nyhetsrapportering. Dock är det allt för många texter som kippar efter andan på en allt för snäv yta, vilket resulterar i informationsöverflöd och ett rörigt intryck för användaren. Webbplatsens är inte tillräckligt anpassad för just webben och utformningen påminner alltför mycket om den tryckta utgåvan. Det tryckanpassade formatet gör det svårt för läsaren att få en överblick av materialet.

Nyhetsrapportering med bredd och djup för den äldre, högutbildade och mer välbärgade delen av befolkningen

The New York Times webbupplaga är en av USA:s mest populära nyhetssajter.

The New York Times webbupplaga är en av USA:s mest populära nyhetssajter.

Det finns en bredd i nyhetsrapporteringen, men även ett djup för den användare som vill förkovra sig i innehållet. The New York Times rapporterar om allt ifrån internationell politik och sport till hälsa och stil. Nyhetsrapporteringen fokuserar dock på internationella och nationella politiska händelser. Det är likaså denna rapportering som möter användaren vid första anblick. Det skrivna ordet förstärks även med stöd av ljud, video och bildspel. De långa, djupa och välskrivna texterna avlöser varandra, vilket signalerar att New York Times riktar sig till en välutbildad målgrupp. Enligt The New York Times marknadsavdelning besöker lika många kvinnor som män webbplatsen. Majoriteten av användarna är högutbildade, medianåldern ligger på 44 år och den årliga inkomsten motsvarar 500 000 kronor. Detta kan jämföras med USA som helhet där medianåldern är 37 år med en motsvarande årlig inkomst på 340 000 kronor. Av detta kan vi dra slutsatsen att New York Times vänder sig till den äldre och mer välbärgade delen av den amerikanska befolkningen.

Tydlig struktur underlättar för användaren men misslyckas att fånga besökarens uppmärksamhet

Webbplatsen är uppbyggd genom en menyrad i vänsterspalten där läsaren kan klicka sig vidare inom övergripande ämnesrubriker, till exempel politik, teknik och sport. Ämnesområdena är skrivna i versaler och markerade i fetstil. Under denna menyrad finns ytterligare en menyrad som inte är lika tydligt utsatt. Här är ämnena listade i bokstavsordning och innehåller bland annat bloggar, böcker och korsord. Det finns även en högt placerad sökfunktion. Navigeringssystemet med övergripande menyval och söksystem underlättar för besökaren att hitta information.

För att fånga läsarens uppmärksamhet placeras den viktigaste texten längst upp enligt "above the fold"-principen.

För att fånga läsarens uppmärksamhet placeras den viktigaste texten längst upp enligt “above the fold”-principen.

När det gäller att positionera materialet har New York Times anammat principen ”above the fold” (ovanför mitten). Begreppet ”above the fold” kommer från tidningsvärlden och syftar till vecket mitt på tidningen. Det material som finns att läsa över vecket indikerar att det är viktigt innehåll. Dessutom är artikelns rubrik synlig för de som passerar en tidningskiosk. Metoden handlar om att fånga läsarens uppmärksamhet direkt – och behålla deras intresse. The New York Times behandlar sin webbplats som en tryckt utgåva där materialet har indelates efter ”above the fold”-principen, eller kanske snarare ”above the scroll”-principen. Dock lyckas de inte riktigt med sina intentioner. Visserligen finns det en lite större och centralt placerad bild, men tillhörande rubrik sticker inte ut från resterande artiklar med resultatet att besökarens uppmärksamhet går dem förbi.

Fokus på text och inte bild signalerar en djup och seriös nyhetsrapportering

Bilder används mycket sparsamt. De bilder som presenteras är neutrala i sin framställning – de skapar inte nyfikenhet eller drar blickarna till sig. På förstasidan finns det en centralt placerad bild. Längre ned på sidan finns det mindre miniatyrbilder. Även i artiklarna används enbart en större bild eller ett videoklipp med bildtexter som ger en sammanfattning av textens budskap. Dock kombineras detta med bildspel under rubriken ”Multimedia” i vänsterspalten. Kombinationen av kortare filmklipp och bildspel ger både möjlighet för användaren att få information i ett annat format, men även till fördjupning i ämnet. Fokus ligger dock på det skrivna ordet, vilket gör att webbplatsen signalerar en känsla av djup och seriös nyhetsrapportering gällande nationella och internationella händelser.

Något som möter besökaren vid första anblick är flertalet annonser. Under mitt första besök behandlade alla samma budskap: prenumerera på The New York Times för ett fast pris i månaden.  Under mitt andra besök på webbplatsen hade annonserna byts ut till reklam för Rolex-klockor. Annonseringen säger även den mycket om The New York Times tilltänkta målgrupp.

Nämnas kan även att läsaren bjuds in i nyhetsrapporteringen och debatten genom kommentarsfunktioner. Det finns även möjlighet att dela artiklar på flertalet sociala plattformar.

Rubriker som håller vad de lovar, men otydliga länkar och liten textstorlek

Artiklarna är långa och utan mellanrubriker, vilket försvårar läsbarheten. Dock underlättas läsningen av att texterna till viss del är styckesindelade. På grund av textens längd är artiklarna ibland även uppdelade på två sidor vilket gör att användaren måste klicka sig vidare. Majoriteten av texterna är skriva efter ”Pyramidprincipen”, det vill säga att det viktigaste kommer först. Sedan breddas artikeln med mindre viktig information med tillhörande bakgrundshistoria i fallande ordning.

Länkar

Otydliga länkar i den löpande texten skapar osäkerhet hos läsaren

Rubriker ska locka besökare till läsning. En rubrik ska även ge förståelse för vad läsaren kan förvänta sig i den följande texten. The New York Times använder en kort rubriksättning. På första sistan presenteras en kort rubrik med en mening om artikelns huvudtema. Detta ger en god inblick i vad artikeln handlar om – och de håller vad de lovar. Det finns en mycket klar koppling mellan rubrik, ingress och brödtext. Gällande länkar så bör dessa formuleras så att det är tydligt vad läsaren kan förvänta sig. The New York Times har placerat länkarna i den löpande texten. Eventuellt är de rädda för att göra länkarna långa då, i många fall, enbart ett ord utgör hyperlänken (se exempel ovan där ordet ”Libya” innehåller en länk). Vad länken leder till är otydligt, även om texten ”Read more about Libya” (läs mer om Libyen) dyker upp när läsaren för muspekaren över texten. För den som vill veta mer om ämnet finns det dock även en lista med relaterat material och länkar till vänster om texten. Som redan nämnts innehåller webbplatsens förstasida mycket text vilken skapar ett rörigt intryck för läsaren. Textstorleken är på förstasidan väldigt liten, vilket är förvånade då The New York Times vänder sig till den äldre delen av befolkningen. Grå text på vit bakgrund försvårar även läsningen på grund av mindre kontraster. Överlag går färgerna i grått, blått och svart på en vit bakgrund, vilket inte är idealt för läsare med synnedsättning.

För den tålmodige läsaren finns det mycket högkvalitativ information att hämta

New York Times webbplats är mycket informativ, men att mötas av långa texter lockar inte till läsning. Spänning och interaktivitet uteblir när ett pappersformat har översatts rakt av till webbformat. De långa texterna med sparsmakad användning av bilder kompenseras dock med en hög nivå på innehåll och artiklar som erbjuder både bredd och djup i olika format. En negativ första anblick har efter navigering och läsning – toppat med ett uns tålamod – utvecklats till en positiv inställning. Jag kommer även i framtiden besöka webbplatsen för att läsa om både inrikes- och utrikesnyheter. Det slutgiltiga betyget för webbplatsen blir godkänt. Ett väl godkänt hade krävt ett mindre informationsöverflöd och mer luft mellan texterna, vilket hade mildrat det röriga intrycket vid första anblick.

Kakasusbergen lämnar ingen puderjägare besviken

På gränsen mellan Europa och Asien breder Kaukasusbergens orörda snötäckta landskap ut sig. På den norra sidan av bergskedjan reser sig det vulkaniska berget Elbrus som med sina 5642 meter är Europas högsta berg. Snötäckta toppar och djupa dalgångar gör det unika landskapet till en av de vackraste platserna på jorden. Det är ingen tillfällighet att de kaukasiska bergen omkring Sotji har valts som plats för Olympiska Vinterspelen 2014.

Georgien – det frodiga paradiset mellan de kaukasiska bergen

Caucasus-mountains-01

Skidåkning i de kaukasiska bergen

I skarven mellan öst och väst ligger det mystiska och oupptäckta Georgien. Myten säger att när Gud delade ut land och boplatser åt alla människor han skapat så kom georgierna för sent. De var upptagna med att äta och festa. När Gud såg med vilken iver och tacksamhet georgierna hängivit sig åt hans gåvor från naturen blev han så smickrad att han gav dem det område han tänkt till sig själv: det frodiga paradiset mellan de kaukasiska bergen.

På en yta ungefär dubbelt så stor som Jämtland trängs Kaukasusbergen i norr med Svarta havets kust i väster. Mixen av en vidunderlig natur, mat i världsklass och gränslös gästfrihet har gjort Georgien till ett spännande resmål för en allt stridare ström av turister. I norra Georgien, och i hjärtat av Kaukasus, hittar vi Gudauri – den georgiska skidorten som fortsätter att locka hundratusentals skidfantaster varje år.

piste-map-gudauri-a889

Karta över liftsystemet i skidorten Gudauri

Skidorten Gudauri ligger i de södra delarna av Kaukasusbergskedjan, två timmar norr om den georgiska huvudstaden Tbilisi. I det stora skidområdet finns ett stort utbud av backar – för såväl nybörjare som de mer erfarna åkarna. Det finns ett modernt liftsystem med fem sittliftar av det österrikiska märket Doppelmayr. Den nedre stationen ligger på 1990 meter över havet och den övre stationen på 3270 meter över havet. Den längsta backen är sju kilometer lång och har en fallhöjd på ungefär 1000 meter. Med det milda klimatet och backar som ligger i söderläge ges det goda solmöjligheter.

Heliskidåkning i orörda nedfarter på upp till 4000 meters höjd

Heliskidåkning i orörda fjälltoppar

Förutom klassiska nedfarter erbjuder även Gudauri heliskidåkningen till de lite mer äventyrslystna skidåkarna. Heliskidåkning är en offpiståkning som innebär att bli uppflugen på en bergstopp med hjälp av en helikopter för att sedan ta sig ner på skidor. Det finns gott om orörda fjälltoppar i Kaukasusbergen och vissa säger att Gudauri är världens bästa och billigaste ställen för heliskidåkning. Heliskidåkningen drivs av schweiziska bergsguider och äventyrslystna skidåkare flygs med sovjetiska Mi-8 helikoptrar till nedfarter på upp till 4000 meters höjd.

Läs mer om skidåkning i Gudauri här.

 

FAKTA

När
Skidsäsongen i Gudauri varar från december till april. Liftarnas öppettider är kl. 10.00–17.00 med kvällsåkning kl. 19.00–23.00.

Hitta hit
Från Stockholm till Tblisi tar du dig med Pegasus Airlines (via Istanbul), Turkish Airlines (via Istanbul) eller AirBaltic (via Riga). En tur- och returbiljett från Stockholm till Tbilisi kostar cirka 1500 – 3000 kronor.
Östresor erbjuder resor till Gudauri för både indivudella resenärer och grupper och arrangerar bland annat flyg, hotell och transport.

Transfer
De flesta hotell i Gudauri erbjuder transport från och till flygplatsen och kostar cirka 1500 kronor för upp till fyra personer. En taxi från flygplatsen till Gudauri kostar cirka 500 kronor. Busstransport från centrala Tbilisi till Gudauri kostar mellan 1000 och 2000 kronor beroende på antalet resenärer.

Boende
Det finns ett flertal olika alternativ till boende i Gudauri, alltifrån femstjärniga hotell till mindre pensionat.
Hotel Gudauri Marco Polo: 1600 kronor för ett dubbelrum. I priset ingår frukost och middag.
Hotel Gudauri Hut: 800 kronor för ett dubbelrum. I priset ingår frukost och middag.
Ski House Panorama: 900 kronor för ett dubbelrum. I priset ingår frukost.
Det går även att hyra lägenhet i Gudauri. De flesta lägenheter erbjuder 2-4 bäddar och kostar cirka 500-1000 kronor natten. För mer information: http://www.gudauri.info/

Priser
Liftkort för vuxna: 120 kronor
Liftkort för barn: 80 kronor
Skiduthyrning: 130 kronor per dag
Skidlärare: 80 kronor per timme

 

Tänk dig för en extra gång innan du lägger upp den där facebookstatusen eller tweeten

I Sverige finns det nästan fem miljoner aktiva facebookanvändare, det vill säga hälften av alla svenskar loggar regelbundet in på den enorma sociala nätverkstjänsten som har lockat över en miljard användare världen över. Sociala medier resulterar i en konstant informationshämtning och en konstant informationsspridning. I möten på webben delar vi med oss av våra tankar och idéer, utbyter åsikter och skapar mening. Och allt skickas ut i ett beständigt flöde. Sociala medier har därmed blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga interaktioner. Men det kan bli så fel. Det blev en anställd på Volvo snabbt varse om efter att ha postat facebookuppdateringen ”En dag kvar av veckan på detta dårhus”. Företaget såg den anställde som illojal och uppdateringen kostade honom jobbet. Eller de tre anställda på Goexcellent som kommenterade på en tidigare anställds facebooksida och därefter blev avskedade. Eller kvinnan som baktalade sin chef på Facebook, men glömde bort att hon lagt till honom som vän. Listan är lång.

När det privata blev offentligt och samhället blev en kontrollerande institution

images (2)

Var medveten om riskerna på sociala medier

Med de sociala mediernas intåg har gränsen mellan den privata och professionella sfären suddas ut allt mer. Vi vaggas in i den falska föreställningen att vi befinner oss i ett slutet rum med enbart våra vänner som sällskap. Dessutom glöms det bort att hundratals vänner och följare på Facebook och Twitter faktiskt kan läsa och sprida våra kommentarer och åsikter. Resultatet blir att ogenomtänkta statusuppdateringar, tweets och gillamarkeringar snabbt slinker igenom. Dessutom har internet utrustats med ett evigt minne. Livet på internet påverkar inte bara oss som individer, utan också samhället i stort. Sociala medier möjliggör för en massiv övervakning av händelser och utvecklingar, organisationer och individer. Resultatet blir att samhället förvandlas till en mer kontrollerad institution. Om vi inte är medvetna om den enorma omvälvningen av kommunikationsmedel är risken att den privata sfären marginaliseras allt mer.

Det finns enorma möjligheter, men var medveten om riskerna

Sociala medier är här för att stanna. Jag är övertygad om att vi bara sett början av möjligheterna med de nya medieformaten. Dock vill jag höja ett varningen finger: Privat blir lätt offentligt. Om du inte kan stå för dina åsikter och kommentarer offline har de inte heller något att göra på de sociala nätverken. Så snälla, tänk dig för en extra gång innan du skickar ut den där statusuppdateringen eller tweeten om att din chef borde få sparken. I slutändan är det kanske du som får gå.

Ett knivslagsmål på det argentinska slättlandet

Seklet var inne på sitt första årtionde och ännu hade inte första världskriget brutit ut. Med en önskan om att upptäcka världen beger sig Fritiof ut på en världsomspännande resa för att uppleva allt det han enbart läst om i böcker. Han var redo för att söka lyckan, var den än behagade dyka upp. Det han inte visste var att han för första gången skulle uppleva glädjen från en mycket nära vänskap, en vänskap som snabbt skulle slitas ifrån honom.

Fritiof träffar Ernst Georg Johansson på hamnkrogen Ultra Mar

Fritiof

Fritiof i Stockholm,1988

Seklet börjar gå mot sitt slut när jag går in på den lilla undangömda kvarterskrogen på Södermalm. Cigarettröken ligger tung i den öde lokalen. En gammal man med vit kraftig mustasch sitter djupt försjunken i en bok. När jag presenterar mig blåser han långsamt ut cigarettröken, puttar upp glasögonen som hittills vilat på hans näsrygg, och häller upp ett glas av Medozavinet.

– Ta nu ett glas av detta fina Argentinska vin, så ska jag berätta för dig om när jag var i Buenos Aires och lärde känna Ernst Georg Johansson, säger Fritiof och tänder en ny cigarett. Johansson var en bra grabb från Uddevalla, en riktig timmerman som arbetade som stallknekt, fortsätter Fritiof.

Tillsammans rider de ut på Pampas

Fritiof och Johansson träffades för första gången på hamnkrogen Ultra Mar i Buenos Aires. Där drack, rökte, och spelade de kort ända in på småtimmarna, men en dag blev Johansson plötsligt uppsagd från sitt jobb på hippodromen, och han föreslog då för Fritiof att de tillsammans skulle åka ut på det argentinska slättlandet – pampas. Fritiof skrattar när han minns hur de reste sig från bordet på Ultra Mar, drack upp den sista droppen vin och sedan krossade glasen mot tegelgolvet innan de lämnade Buenos Aires. Men friheten ute på det argentinska slättlandet skulle inte bli som de hade tänkte sig.

Ett sista budskap till Sverige

Det tog de båda männen fyra dagar att rida ut på Pampas, men redan den andra dagen blir Fritiof utmanad på duell av en man som gick under namnet Gonzales.

Pampas

Ernst Georg Johansson på Pampas, 1910

– Jag fick bara en rispa på min högra hand. Men när jag festar blir den ännu att rodna lite lätt, säger Fritiof och lägger sin ärriga hand på bordet.

När Johansson ser att vännen råkar illa ut springer han emellan och ropar ”Atencion!”. Gonzales svarar med att sticka en kniv i Johanssons hjärta. En förtvivlad Fritiof sätter sig ner bredvid sin döende vän och frågar om han har något budskap hem till Sverige.

– Han sa att jag skulle rida tillbaka till Buenos Aires och ännu en gång skåla för honom på krogen Ultra Mar, så det gjorde jag, berättar Fritiof. Jag kommer aldrig glömma honom, och jag kommer aldrig glömma staden som luktade majs, hudar och fruntimmers parfym. Johansson var en riktig vän och det går inte en dag utan att jag önskar att jag ännu en gång fick kasta tärning med honom på Ultra Mar, fortsätter Fritiof och dricker upp den sista skvätten vin.

Denna text är en fiktiv berättelse och är baserad på Evert Taubes vistext “Balladen om Ernst Georg Johansson från Uddevalla”.